Även om jag mår dåligt så har jag fått ryck att både städa bilen och vårat rum. Blev så mycket bättre 😃 Kan man tro detta om mig? Men det behövdes verkligen, tro mig. Speciellt i bilen. Imorgon ska jag bädda rent våra sängar. Hade tänkt att göra det idag, men de som arbetar här har inte gett oss rena påslakan. Måste prata med dom imorgon...

Just nu sitter jag och tittar på Bonde söker fru och dricker te framför massa mysiga värmeljus. Älskling är fortfarande på jobbet och sliter 😞 Stackare! Men livet är så, för att komma till toppen av berget så måste man klättra, vila ett tag och sedan fortsätta klättra igen. Det har jag ju lärt mig genom åren. Ifall vi inte hörs mer idag så godnatt!

När man är sjuk och på dåligt humör så får man verkligen hitta sätt som piggar upp en. Som typ ligga i sängen under täcket, äta chips och se på serier. Just nu är allt bara FÖR MYCKET för mig!! 😢

Hur kommer jag kunna gå vidare i livet utan att tänka tillbaka? Tankarna återkommer dagligen och jag gråter ofta. Varför gjorde jag inte något när jag kunde? Jag kunde rädda livet på en människa. Fast samtidigt så är det Gud som bestämmer vilka som ska leva och vilka som ska dö. Något jag lever efter är att ibland måste Gud offra en människa för att en annan ska få det bättre. Det är dumt att kanske tänka så, men jag har själv varit med om detta två gånger på loppet av tre år. Min syster begick självmord i maj 2013 och efter det blev mitt liv plötsligt bättre, i alla fall med en sak. Jag vill inte tänka så, men det stämmer. Sedan dog Bartek i mars 2016 och efter hans bortgång blev mitt liv också bättre. Jag drog mig ifrån allt dåligt som jag fastnade i och insåg plötsligt att jag hade en framtid. Sjuka tankar kanske ni tycker, men livet har en mening och varje person har också en mening i livet.

Som den jourhavande prästen sa till mig när Bartek gick bort; lås dörren till ditt dåliga förflutna och kasta nyckeln. Du kan alltid kolla genom nyckelhålet, men du kommer aldrig att kunna gå tillbaka dit. Det är så sant, minnen kommer alltid att finnas, men jag kommer aldrig sätta min fot där igen. Även hur mycket minnen jag än har med Bartek så kommer de förbli minnen. Han var min bästa vän, min bror, mitt allt. Han var den enda som förstod mig under den tiden. Aldrig att jag då kunde tänka mig vad som skulle hända. Man ska ta vara på den tiden ihop med de man älskar, för man vet aldrig när det tar slut 😢❤️

La mig precis i sängen, kände att jag behövde det en stund. Har en hemsk mensvärk och tycker att det borde bli bättre med Alvedonen jag tog imorse. Men själva mensvärken är ingenting jämfört med smärtan jag haft i käken efter operationen. Det är idag jag har riktigt känt att allting vänt och blivit bättre 😃 Hela mitt humör är ändrat, jag ler för ingenting och känner glädje inom mig. Vi hörs senare, nu ska jag vila en stund!

God förmiddag! Skulle egentligen tillbaka till tandkirurgen idag, men jag avbokade tiden. Det känns så mycket bättre nu och svullnaden har i princip lagt sig helt. Jag kan också äta riktig mat och det är stora framsteg. Tjoho 😃

Istället körde jag älskling till busstationen där vi drack kaffe tillsammans innan han åkte till jobbet. Så mysigt! Efter det gick jag en sväng in på Coop och handlade mat. Det behövdes verkligen, vi har ingenting hemma. Jag vill ju inte sitta och äta äckliga soppor när jag faktiskt kan äta nu. Blev att åka hem och packa in varorna i kylen och frysen. Får se vad dagen har att erbjuda mer...

Jag trodde att jag skulle bli i princip utan vänner efter att jag sa upp kontakten med mer än hälften av min umgängeskrets. Men nej, de mest underbara finns kvar ❤️ Jag vill ha några få vänner, men de ska vara så nära och öppna att man kan diskutera allt med dom. Och jag har två stycken helt underbara tjejkompisar; Hajrije och Jasmin. De bor långt ifrån mig tyvärr, så vi kan inte träffas så ofta. Tror det är ca tre timmar att köra till dom från mig. Men jag har planerat att åka ner och träffa dom snart 😊 Dessa tjejer skriver och pratar jag med dagligen. Jag som tidigare tyckte att tjejer skapar bara problem och är jobbiga. Men inte Hajrije och Jasmin, de är helt fantastiska! Det går inte att beskriva med ord hur mycket de två betyder för mig. Vi stöttar och hjälper varandra hela tiden. Ingen av oss har det lätt i livet, ingen av oss åker på en räkmacka. Vi är tre starka kvinnor som kämpar. Jag skulle ge upp livet utan dessa två tjejer, skulle inte klara av dagarna utan deras pushande och styrka. Det bästa med både Hajrije och Jasmin är att de aldrig dömer, utan de lyssnar och visar empati. Jag lyssnar givetvis på dem också, det är ju så vänskap är; man ger och tar! Love you, girls ❤️

Det här med kvinnomisshandel, det är vanligare än vad man tror. För mig är det viktigt att kunna prata om det. Varför ska man hålla det inom sig? Jag har själv blivit utsatt av det från flera killar jag varit tillsammans med. Jag blev kallad fula ord dagligen och till slut trodde jag att det stämde. Mitt självförtroende sjönk till botten. Har idag fått upp det betydligt högre, men jobbar dagligen med att lyckas må bra hundra procent. Jag accepterar inte kvinnomisshandel, varken psykisk eller fysisk. Vi kvinnor är känsliga, så ta hand om oss istället. Vi är exakt lika mycket värda som männen, vi borde även ha samma löner. Tyvärr är samhället katastrof och förnedrar oss kvinnor. Ändå är det vi som är starkast och föder fram barn åt våra män. Då är det absolut inte okej att slå sin flickvän/fru. Vi behöver kärlek!

Jag blev såpass misshandlad vid flera tillfällen att jag fick söka akut sjukvård. Några gånger åkte jag även in med ambulans. Fick sprickor i armar, händer, fötter mm. Jag fick min käke ur led ett antal gånger och flera sår som behövde sys. Även fick jag knivar riktade mot min hals och stryptag som gjorde att jag svimmade av. Att jag inte lämnade de som misshandlade mig var pga hot. Många tycker att vi kvinnor är korkade som inte lämnar ändå, men det är inte så lätt. Dels är hoten såpass hårt riktade och sedan finns konstigt nog kärleken fortfarande där.

Man ska inte vara rädd för att berätta om det man varit med om. Jag vet att kanske läser de som misshandlat mig en gång i tiden detta, men jag bryr mig inte. För mig är det viktigt att dela med mig och kanske hjälpa andra kvinnor som sitter i den sitsen jag var i. Jag finns här för er, tjejer! Ett tips är att om du som kvinna befinner dig i ett förhållande där du blir misshandlad fysiskt eller psykiskt; tala om det för din familj, en vän eller ring Kvinnofridslinjen. Något måste göras innan det går för långt. Jag vet exakt hur det känns att bli slagen av en person man älskar, hur det känns när han skriker elaka saker åt en. Men stå på er tjejer, ni är inte värdelösa. Ni måste komma ifrån det livet och hitta den rätta mannen. Det är aldrig okej att slå en kvinna 👎🏼

Sitter nu hemma på gården och röker. Duschade precis, man vill inte ens kolla på golvet när man står där. Jag har foppatofflor på mig när jag duschar, så snuskigt golv har jag nog aldrig sett. Och nu är även duschslangen trasig så sprutar vatten överallt 😓

Har tidigare idag varit och kollat på en lägenhet som jag och älskling står i kö på, förstahandskontrakt. Just nu såg lägenheten för jävlig ut, men den ska totalrenoveras innan inflyttning. Så håll tummarna att vi får den 😃

Jag är på ovanligt glatt humör idag, samtidigt som många jobbiga tankar finns i huvudet. Men jag låter glädjen få överhand så jag kan slappna av lite. Jag är också mindre svullen i ansiktet så kan faktiskt le nu, hoppas jag blir helt bra snart. Slutade också med morfinet igår, nu tar jag endast Alvedon mot smärtorna och antibiotikan 😊 Det betyder att jag kan börja jobba nästa vecka, tjoho!

Vet inte vad jag ska göra idag, älskling är på sitt jobb. Tråkigt när han jobbar så mycket, men vi får ju ekonomi i alla fall. Jag vill ju kunna ha ett riktigt liv ihop med honom och en ljus framtid. Just nu har vi inget eget boende och kan då inte starta exempelvis familj 😞

Ibland är livet inte glädjande. Som just nu, jag har så många tankar. Är ledsen och sårad som fan. Jag har kämpat så mycket i livet så jag tycker att jag borde få andas nu. Men det får jag tydligen aldrig... Jag börjar tro att jag är född för att hjälpa andra och misslyckas själv. Alla säger till mig att jag är stark och de känner ingen starkare människa än mig. Men egentligen är jag inte så stark innerst inne 😢😢😢

Ligger i sängen nu med högsta graden smärta och väntar fortfarande på att tandkirurgen ska ringa. Försöker koppla av med en film och att suga på lite choklad. Inte det enklaste, men något måste jag sysselsätta mig med...

Godmorgon! Jag vaknade faktiskt innan S idag och det är nog första gången jag gör det. Ringde direkt till tandkirurgen, men han var upptagen med en patient så han skulle ringa upp mig senare. Är betydligt mer svullen idag på högra sidan och smärtan har inte lagt sig. Hoppas verkligen att jag får antibiotika så min medicin hjälper mig. Nu har jag till och med svårt att svälja och då betyder det att svullnaden gått ner mot halsen 😞 Jag vill ju börja jobba igen och det går ju inte när bilen är ett redskap i arbetet och jag äter starka mediciner.

Gjorde i ordning både te och kaffe åt oss på morgonen. Vi satt en stund och pratade, jag åt en lussekatt men tyvärr var den inte så god som jag hoppades på 😞 Körde även försiktigt till affären och köpte bröd, ost och cigg. Passade på när älskling ändå skulle i väg och han kunde hålla koll på mig i trafiken. Tur jag har en sån underbar sambo ❤️

Är fortfarande vaken, smärtan har inte lagt sig alls. Det blir till och med värre hela tiden 😢 Såg i spegeln nyss att jag fått blåsor på läppen också, precis där de råkat skära mig. Kan det bli värre eller? 😓 Försöker få i mig en banan nu, men kan inte gapa heller. Blir jättesmå bitar, men får i alla fall i mig näring. Det smakar ingenting heller 😢 SÖKES: en stor och tålig stekpanna att slå i mitt huvud så jag svimmar!

Vaknade nu och klockan är 02:43. Har fått lika ont som igår natt och de smärtstillande tabletterna hjälper ej. Är mycket svullen på högra sidan också. Antagligen har jag fått en inflammation i käken som gör att medicinerna inte blockerar smärtan. Måste ringa kirurgen det första jag gör idag senare. Detta är en fruktansvärd smärta, vill aldrig mer vara med om den 😢

Utanför regnar och blåser det storm. Tror nästan att vi ska blåsa bort, även om vi är inomhus. Kan inte vädret bli bra så man kan sitta utomhus på dagarna? Eller slippa gå ut och röka och samtidigt bli genomblöt? Vart är den där mysiga snön som ska lägga sig som ett täcke över Sverige nu? Jävla piss skit väder 😞 Tur att jag har min älskade pojkvän som värmer mig ❤️

Ni vet när man bor på olika ställen ihop med andra människor så stöter man ihop med vissa idioter. Jag har råkat ut för den största idioten av dem alla... En man från Vitryssland. Hans hjärna glömde han att packa ner i resväskan innan han åkte hit. Dagligen står han ute och röker, försöker prata med alla på ryska, men ingen förstår honom. Han förstår lite polska, på det sättet försöker jag kommunicera med honom. I början var jag trevlig mot honom, liksom han hade inte gjort mig något illa? Men nu är jag rejält förbannad på honom. Han frågar alltid vad klockan är i Sverige, hur svårt är det att ändra sin egna mobil till rätt tid i det landet man bor i för tillfället? Han frågade även alla som bodde här i förrgår om vi hade laddare till hans iPad. Brukar man inte ta med sig laddare till sina saker? Det gör i alla fall jag när jag åker någonstans. När han står ute hela dagarna så klagar han på kylan, jag har bett honom hålla tyst och gå in så slipper han klaga. Då var det problemet löst liksom!

Han ville också ringa hem till Vitryssland och sina barn från min telefon. Jag sa definitivt nej, förklarade att det är dyrt och jag inte lånar ut min telefon. Då blev han sur och gick i väg. Igår satt han och åt kvällsmat i köket och jag skulle hämta S vid bussen. När jag kör i väg springer han ut och glor på mig som en idiot. Jag har redan en pappa, behöver inte en till. Och speciellt inte en idiot som honom. Om jag vill köra min bil så gör jag det, även om jag inte vill köra honom.

Han frågade förut idag om jag kunde köra honom till affären och höll upp en smutsig 20-lapp. Nej, tyvärr inte lilla gubben. Här i Sverige vi erbjuder mer bensinpengar än så. Det är ju pinsamt... Om jag behöver skjuts jag erbjuder minst 200-300 kr. Hade ändå aldrig kört honom, även om han gett mig mer pengar. Liksom jag är ingen taxichaufför. Om han valt att bo här får han för helvete se till att hålla koll på bussar. Idag kom han med en karta över Sverige också, han undrade vart vi var. Det stod med stora bokstäver exakt vart vi befann oss? Är han dum i huvudet på riktigt eller skojar han med mig? Åker man till ett land får man se till att kunna ett språk som talas i landet och veta vilken stad man är i. Som tur är ringde min älskling och räddade mig i den situationen.

Det värsta är att nu kom han precis och knackade på min dörr och ville ha en cigg. Men för helvete gå och köp dina egna cigaretter! Du har två ben och det är bara att promenera och ta bussen. Hur svårt kan det vara? Eller varför tog du inte din egen bil hit om det är så svårt att gå och åka buss? Givetvis kommer jag ta upp detta hemska beteende med hyresvärden imorgon, jag accepterar inte detta överhuvudtaget. Jag vill känna mig fri här att göra exakt vad jag vill. När kommer detta att ta slut, en människa som han kan inte vara frisk?! Ni kommer säkert få höra mer vad denna idioten gör och säger... Så detta är bara del 1.

Godmorgon! Det har varit en helvetesnatt för min del pga smärta i käken. Vaknade vid 02-tiden och hade fruktansvärt ont. Tårarna sprutade och jag fick panik. Låg en timme och försökte stå ut med smärtan innan jag tog en "snabbverkande" tablett. Dock hjälpte inte den överhuvutaget, förutom att jag blev yr, illamående och trött. Vad ska man göra egentligen? Jag blev förvarnad att det skulle göra ont, men kunde aldrig tänka mig att det skulle bli såhär. Ändå hade jag tagit mina långverkande smärtstillande innan jag somnade. Kirurgen ringer mig imorgon igen, så då måste jag ta upp detta med honom.

Har precis tagit en dusch nu, sitter vid datorn och dricker te. Kommer inte orka göra något speciellt idag heller, får försöka vila så mycket som möjligt. Behöver dock ta mig till affären, så får se om någon vän har tid att köra mig. Hade gärna kört själv, men ni förstår säkert att jag inte får köra bil just nu...

Mina närmaste vänner vet att jag har genomgått en operation idag, dvs tagit bort alla fyra visdomständer. Låter kanske inte som den värsta gradens operation precis och det är det inte heller. Men man brukar aldrig ta bort alla fyra visdomständer på en och samma gång, max två stycken. Min tandkirurg är en av de bästa i vårat län och jag litade till hundra procent på honom. Han hade berättat om alla komplikationer som kan medföra, men att det aldrig hade hänt med honom. Jag har tandläkarskräck och valde därför att göra ingreppet under narkos. Har fått vänta sedan 2012 på att få genomgå denna operationen, så det är skönt att det är över nu. Men jag vet att det kommer att bli ett rent helvete de första veckorna... För er som är nyfikna kommer jag berätta hur allting gick det, eller i alla fall det som jag minns 😃

Det började med att jag vaknade 05:45 på morgonen. Fick inte äta någonting, bara dricka lite vatten ihop med PRE-medicineringen. Jag skulle ta 1,5 g Alvedon, 25 mg Postafen och 5 mg Stesolid. Pappa kom och hämtade mig och körde mig till sjukhuset. I bilen satt jag och försökte slappna av, lyssnade på musik och så. Vi var framme lite tidigare än planerat, så vi tog en cigg innan vi gick in till väntrummet. Min Stesolid hade slagit till rejält så var väldigt snurrig, men framförallt lugn. Klockan 07:30 hade jag tid och vi satte oss i det urtråkiga väntrummet. Min tandkirurg kom ut till väntrummet och pratade med mig lite ang att de vill kunna laga en tand samtidigt på mig också. För min del var det helt okej, jag skulle ändå sova så de fick laga och dra bort allt de ville. Tandkirurgen gick i väg och strax därefter kom en tandsköterska och bad mig följa med till narkosavdelningen. Jag och pappa skildes åt och jag följde snällt efter tandsköterskan. Faktiskt så minns jag inte ens vägen upp till narkosen, för den lugnande tabletten gjorde verkligen sitt jobb 😜

Jag fick byta om i ett omklädningsrum på narkosavdelningen, låsa in mina värdesaker och gå på toaletten. Sedan fick jag direkt komma in i operationsrummet där det var typ fyra narkossköterkor och en narkosläkare. Jag la mig på en hård säng, de pratade med mig hela tiden på ett mycket lugnande sätt. En sjuksköterska satte på mig EKG, för att kunna följa hjärtrytmen under narkosen. En annan sjuksköterska stack in en kanyl i handen och lyckades på första försöket. Jag sa till henne att hon måste bli min privata stickare så duktig som hon var 😉 De vägde mig också, tydligen hade jag gått ner 7 kg på tre veckor. Sedan började en sjuksköterska att spruta in mediciner i min kanyl. Först var det morfin, sen något slemlösande eftersom jag röker, sedan Stesolid, åter igen morfin och så höll det på i säkert 30 minuter. Låg på sängen och skrattade för blev så borta. Narkosläkaren började prata serbiska med hennes kollega och jag ville helt plötsligt vara med i deras samtal så jag flikade in med några serbiska meningar. Stämningen höjdes och det blev mycket skratt 😁 Sedan förstod jag att det blev allvar när narkosläkaren satte en andningsmask över min näsa och mun. Hon sa till mig att jag måste andas djupa andetag. Fick samtidigt i mig ännu mer morfin i kanylen och även sömnmedlet. Sedan var operationen igång...

Vaknade några timmar senare på uppvaket. Vet att första gången jag hade vaknat så hade personalen frågat vad mitt namn var och jag svarade "Malina", men de kunde tydligen inte uttala det så jag fick heta "Malle". Mitt gamla traditionella smeknamn haha 😁 Sedan hade jag tydligen frågat om jag fick behålla mina visdomständer för att tandfén skulle ge mig pengar. Ni vet hur sjuka saker man säger efter en narkos, helt galet! Jag lyckades i alla fall somna om några gånger och de få gånger som jag var vaken i början grät jag pga smärta. De sprutade i morfin efter morfin. Ännu värre var ju när bedövningen började släppa och jag fick värsta tänkbara smärtan 😢 Då gav dom mig morfin-dropp som hängde på en ställning vid mig. Men istället började jag att kräkas och det var ju inte det bästa precis. Så fick i mig sprutor mot illamående samtidigt. Tycker det var ett himla sprutande både innan och efter operationen, men jag är glad att de inte snålade. En patient ska aldrig känna smärta eller ligga flera timmar utan att få hjälp. Min tandkirurg kom senare under dagen och pratade med mig på uppvaket. Han meddelade att operationen hade gått bra och att jag kommer få med mediciner hem över helgen samt att han kommer skriva ut mer på måndag. Vi ska ha telefonkontakt både fredag och måndag. Egentligen skulle jag stannat längre på uppvaket och bli mer pigg, men pappa stod utanför och stressade. Jag klarar inte när människor står och stressar så. Blev faktiskt irriterad, han måste väl förstå att man ska få koppla av efter en narkos?

Hur jag kom hem minns jag inte direkt, förutom att pappa körde mig. Vet att vi stannade på Ica Maxi, Coop Forum och Apoteket på vägen hem för jag skulle köpa näringsdrycker då jag inte får äta mat den kommande helgen. Men vi köpte diet-drycker som innehåller alldeles för lite kalorier, så jag måste köpa nya så jag får i mig näring. Nu ligger jag i sängen och vilar, har svårt att sova pga smärtan så ska försöka se en film istället. Älskling kommer hem ikväll och tar hand om mig ❤️

Imorgon är det dags för min efterlängtade operation. Givetvis är jag nervös, men jag behöver göra den. Ikväll blir det att försöka slappna av och se film. Jag har fått i mig mat och vätska. Får efter 00-tiden inte äta något. Önska mig lycka till 😃

Har lastat ur allt från bilen nu och packat upp allting, blev två vändor att köra. Och på detta lyckades jag stuka foten när jag skulle lyfta upp ett par drickor. Sååå typiskt mig 😂 Nu bor vi i alla fall på detta ställe, kommer för tillfället inte visa bilder då jag inte vill ha objudna gäster. Det vill inte hyresvärden heller, så jag försöker hålla det något sånär hemligt tills vidare. Inget ställe man vill skaffa barn på eller bilda familj, men det duger som tillfälligt boende. Och vi kan laga mat här, så nu slipper jag de äckliga lådorna att värma i mikron. Vi har även en stor garderob i vårat rum så blir perfekt för våra kläder och småprylar att lägga där 😊 Hoppas bara de andra hyresgästerna är trevliga, vill inte ha problem med någon alls. Jag vill endast ha lugn och ro 😊

Då ska jag köra några flyttlast idag. Äntligen kommer vi närmare vårat mål 😃 Och vi kan laga riktig mat och tvätta kläder. Hurra!! Ska strax bege mig mot nya stället och lasta ur första lasten 😊

Sista dagen i denna stugan, imorgon flyttar vi 😃 Kommer bli så skönt att kunna laga riktig mat. Jag gillar inte sådana här lådor att värma. Maten är hård och inte alls god. Jag förstår de äldre som får hem matlådor 😞

Idag måste jag börja packa i ordning våra saker och packa in i bilen. Har ett möte hos Arbetsförmedligen imorgon tidigt och direkt efter åker jag till vårat nya ställe. Det är inte så mycket saker egentligen, men vi har fyra stycken sommardäck som ligger i bilen fortfarande. Blir några vändor att köra pga det. Vi hörs!

Godmorgon! Idag är det fredag, har ingen sådan känsla alls. Egentligen vill jag kura ihop mig i sängen, se film och äta godis. Men det går inte... Blir att jobba och sen direkt hem och sova 😞 Jag har roligt på jobbet, fast givetvis är det roligare när man jobbar tillsammans med någon.

Nu ska jag dricka kaffe och börja göra mig i ordning. Behöver få i mig någon smörgås, ska se om jag klarar det...

Vet inte om det syns på bilden, men jag har gått ner i vikt väldigt mycket. Jag har inte kommit igång med träningen, utan äter knappt någonting längre. Mår inte riktigt bra för tillfället och har svårt att få i mig näring. Ibland tvingar jag ner en smörgås, men det är i princip allt. Jag hoppas att det blir bättre, för hela tiden är jag svimfärdig och kraftlös.

Nu ska jag sova, behöver verkligen det. Jobbar på kvällen imorgon, så det är bara att bita ihop och köra. Är ledig både lördag och söndag, kommer bli skönt. Planerna på lördag är att gå på polsk fest ihop med några tjejkompisar 😊 Hoppas bara att min kropp orkar!

När man har flyttat så är det svårt att få hjälp av sina gamla vänner med att t ex byta till vinterdäck. Som tur är hittade jag en kompis i närheten som kunde hjälpa mig. Hur snällt var inte det? 😃 Sedan är vi inte jättebra vänner, utan vi har en gemensam vän. Nu har jag i alla fall vinterdäck på och slipper halka runt i detta oväder. Och eftersom vi båda bor i samma stad nu så kan vi ju träffas och dricka kaffe eller liknande. Tänk att ett vanligt däckbyte kan skapa en ny vänskap 😃

Stressad som jag är så tog jag en promenad ute i vildmarken. Det är såhär vi bort för tillfället. Långt ifrån allting... Blev en promenad på 30 minuter, behövdes verkligen. Även om det är minusgrader så kändes det mycket bättre när jag kom tillbaka till huset vi hyr 😊

Idag var jag åter igen en arbetsintervju, fast för hemtjänsten. Denna gång kändes det mycket bättre än på de andra ställen jag varit på intervjuer. Känslan när jag kom in på kontoret fick mig att inte vilja gå därifrån. De båda cheferna var hur trevliga mot mig som helst. Tjänsten jag söker är fast och 100%. Företaget är inte speciellt stort, utan det är privat och mer nära brukarna. Det är ju precis så det ska vara 😃 Jag ska redan nästa vecka gå bredvid för att lära mig deras regler och rutiner. Sedan inväntar de belastningsregistret och mina betyg så kan vi skriva kontrakt. Håll tummarna för att jag får detta jobbet!

Bjuder på en bild från 2013 då jag arbetade på sjukhuset 😉