Jag och Maciek passade även på att åka och slänga en del kartonger som blivit över efter min och pappas storshopping tidigare i veckan. Självklart kände jag och Maciek oss duktiga så vi belönade oss med glass i stora lass 😁 Vädret är helt okej så vi kan sitta ute på glassbarens terass och låtsas att det är sommar. När vi har ätit upp så ska vi åka hem till mig igen och ta en välförtjänt dusch och göra oss i ordning inför besöket av mina föräldrar. Vi hörs senare 😊

 

Just nu sitter vi på en pizzeria (den bästa enligt mig) och har precis ätit lunch. Vi valde att dela på en pizza eftersom jag fortfarande inte har någon direkt aptit. Det var första gången som jag åt denna sortens pizza, väldigt god måste jag säga, även om dom glömde att lägga på pepperoni. Smaklig måltid till oss 😊

 

Godmorgon 😊

 

Jag har åter igen sovit gott i natt bredvid Maciek. Vi har varit uppe en stund, druckit kaffe och bara tagit det lugnt. Nu börjar vi bli hungriga så vi sa att vi åker ut och äter frukost slash lunch någonstans. Skönt att jag kan få vara mig själv med någon för en gång skull. Slippa den jävla stressen som kraschade mitt liv. För varje dag hoppar jag ett litet steg framåt mot ett normalt liv igen. Jag vill vakna varje morgon och känna en mening med livet. Är det så svårt?

Pappa köpte en grill till mig igår så jag och Maciek invigde den ikväll. Vi grillade fläskkarré och hade pommes till. Jättegott 😁 Nu är jag proppmätt, orkar inte ens någon efterrätt. Inte för att vi har någon efterrätt, men om vi hade det så hade jag ändå inte orkat. Nu ska vi ligga i soffan ihop med katterna och titta på en film. Fram med popcornskålen... Nej, jag skojar bara, min mage är full 😉

 

Som sagt, jag är inte någon jävla vegetarian som dom trodde på sjukhuset. Jag och Maciek har tagit en paus från shoppingen och äter thaibuffé. Det är första gången som han äter thaimat, men enligt honom är det godkänt 😊 Nu ska jag fortsätta njuta av maten och efterrätten som väntar. See ya bitches!

 

God förmiddag!

 

Sitter och dricker kaffe i köket samtidigt som jag ringer runt till lite olika mottagningar. Efter allt som jag varit med om senaste tiden så litar jag absolut inte på vården eller har förtroende för någon. Hur svårt ska det vara att hjälpa en person som verkligen vill ha hjälp? Däremot när man absolut inte vill ha hjälp så får man hur mycket hjälp som helst. Helt fel om ni frågar mig... Ge istället personerna som söker hjälp på egen hand och vill ha hjälp alla era krafter och resurser. Jag har sagt det förut och jag säger det igen; Sveriges vård är fan sämst!

Även idag åkte jag och pappa i väg på en shoppingrunda. Denna gången fick vi med oss en sandsäck plus boxningshandskar, hörlurar och en hel del kontorsmaterial. Nu är jag helt slut och vill bara lägga mig i sängen och vila. Det tar på krafterna att shoppa samtidigt som man har en fruktansvärd abstinens 😓

 

Man blir aldrig för gammal för gosedjur. Jag fick ju ett gosedjur i form av en gris av Bartek när jag låg på sjukhuset och hade opererat blindtarmen år 2016. Den grisen köpte han på IKEA och idag när vi var där så hittade jag en mindre gris som jag givetvis ville ha och samtidigt hittade jag en katt som även fick följa med. Gulligull 😍

 

Jag och pappa har idag haft en pappa-dotter-dag och shoppat loss 😊 Vi var runt i flera affärer och gjorde många fynd. Jag köpte ett par träningsskor av märket Puma på Stadium Outlet. På Jysk köpte vi en stor spegel för 300 kr, helt perfekt. Vi var även på IKEA och kollade på lite nya möbler till mig. Det vi fick med oss var ett skrivbord, ett soffbord och en lampa. Så nu blir det att skruva ihop allting senare ikväll. Nytt liv, nya möbler 😁 

Jag var precis ute och gick en promenad i solen tillsammans med en skötare och en annan patient som gör samma resa som jag gör. Han har också varit beroende i flera år, men har nu kommit till insikt att han måste bli fri. Det är skönt att jag har någon att prata med här som verkligen förstår mig och vad jag går igenom. Jag vet att det inte är en lätt resa, men jag kämpar på allt vad jag kan 😊

 

Efter 8 år vågar jag kliva fram och erkänna att jag är beroende av opiater 💊 Det lilla, underbara lyckopillret som fick mig att känna mig hel. Utan morfin kunde jag inte vara jag. Men lyckoruset dolde en mörk hemlighet; abstinensen från helvetet. Jag har haft stora problem med min mage, kramper i benen, skakningar, kräkningar, migrän, muskelsmärtor med mera. Jag hade en puls på 125 i viloläge, vilket är otroligt påfrestande för hjärtat. Fan så mycket jag medvetet har skadat min kropp under alla dessa år. Och jag har ändå bara fått opiater utskrivet på recept av läkare. Hur i helvete tänker läkare när dom bara kastar ut opiater som om det vore godis? Opiater är ju en av dom starkaste substanserna som finns och man blir beroende så snabbt att man knappt ens hinner blinka.

When the drugs don't work no more, you get high on life. That's what they say when you feeling down... DÅ KÖR VI, HEJDÅ OPIATER! 👊🏼

 

Det blir inte så mycket uppdatering på bloggen när jag är inlagd. Mitt psykiska mående är så mycket viktigare än att jag ska skriva en massa blogginlägg. Jag kan bara meddela att jag har träffat överläkaren här på avdelningen och jag ville skriva ut mig eftersom jag inte fått någon hjälp av personalen under natten eller morgonen. Ändå hade jag kramper i benen och mådde illa i natt. Jag kände mig så jävla ensam och hjälplös, grät som fan imorse 😢 Överläkaren berättade för mig att hon givetvis vill hjälpa mig med en opiat-avgiftning och detta hade hon redan planerat då hon läste min journal på morgonen. Jag frågade hur hon kommer att hjälpa mig och då förklarade hon att det är en medicinsk avgiftning där man trappar upp och sedan ner med opiater. Denna metod ska lugna kroppen och då minska abstinensbesvären. Jag tackade ja till överläkarens hjälp och beslöt mig alltså då för att stanna kvar på avdelningen. En sjuksköterska har precis varit inne på mitt rum med 2 st Buprenorfin-tabletter, vilket är en av medicinerna i min avgiftning. Detta kommer alltså att bli vändningen i mitt liv, nu gäller det 💪🏼

Nu har jag träffat läkaren och han har skrivit in mig på en avdelning. Givetvis så är det inte rätt avdelning igen, men jag ska ändå pröva och se om jag kan få rätt hjälp denna gång. Eftersom jag lägger in mig frivilligt så får jag också skriva ut mig när jag vill. Det känns ju i alla fall tryggt. Dock sa läkaren jag precis träffade att jag endast läggs in för övervakning av min höga puls som ligger på 125. Så jag kommer inte enligt läkaren att få hjälp med min abstinens om jag inte uppvisar några abstinenssymtom framför personalen på avdelningen. Helt jävla sjukt, men jag ska göra allt för att få rätt hjälp 👊🏼

 

Då var man som sagt tillbaka på ruta ett... Det vill säga att jag sitter på Psykiatriska Akutmottagningen igen 😢 Mitt besök hos Vårdcentralen tidigare idag resulterade i en akut-remiss hit. Eftersom jag gjorde ett misslyckat självmordsförsök i början på april så får inte göra en opiat-avgiftning hemma. Vad ska jag säga? Jag hoppas att jag får hjälp och att jag blir inlagd på rätt avdelning denna gång. Men mina förhoppningar är väl lika med noll. När man söker hjälp på egen hand och med egen vilja så får man ingen hjälp. Däremot om man inte vill ha hjälp så får man all hjälp från alla resurser inom vården. Helt jävla otroligt!!

 

Fick ett sms av Gandalf att vi skulle åka och grilla vid havet tillsammans med M utan keps. Jag var inte alls sugen på det eller hade någon energi för det, men men... Killarna hade redan köpt engångsgrill och mat, så det var bara för mig att hoppa in i bilen och vi åkte till havet. Det är skönt att vi gjorde något normalt för en gång skull. Kanske börjar vi alla tre förstå meningen med livet?
 

Livet blir inte alltid som man tänkt sig. Jag har mått så jävla dåligt det senaste halvåret och jag har känt mig så ensam och hjälplös. Även om jag har underbara vänner och en familj som har stöttat mig så har det inte hjälpt. Jag såg deras hjälpande händer, men jag kunde inte nå dom. Detta var det fjärde självmordsförsöket som jag gjorde i år och jag lyckades inte. Även om jag försökte komma till himlen så ville inte Gud det. Jag tror att det finns ett bestämt datum då man ska dö och min dag är inte än.

 

Detta skedde den 2 april under natten. Jag minns inte så mycket, bara att jag svalde en massa starka tabletter, skar upp båda armarna och sedan när ingenting hände så fick jag panik och ringde ambulans. När jag såg att även polisen stod utanför huset så fick jag ännu mer panik och svepte ett glas som jag trodde var vodka, men det var klorin. Ambulansen tog med mig till Medicinska Akutmottagningen där dom övervakade mig i några timmar. Jag minns hur mycket hallucinationer jag hade och att jag dragit bort EKG-sladdarna från min kropp. Jag hade tydligen även ringt min pappa samt Gandalf och berättat allting. Mer minns jag inte från själva självmordsförsöket och Medicinska Akutmottagningen 😔

 

När jag vaknade upp och mina värden såg bättre ut skickade läkaren mig till Psykiatriska Akutmottagningen. Dock ville jag inte dit, men dom satte mig i en rullstol och tvingade dit mig. Min pappa mötte mig där och vi satt länge och väntade. Då började mitt huvud fucka ur totalt och jag fick panik. Personalen tog med mig till ett annat rum och där satt jag i flera timmar innan läkaren beslöt sig för att sätta LPT på mig och lägga in mig på en avdelning.

 

 

Godmorgon!

 

Natten var som rubriken lyder riktigt jobbig för mig igen. Igår kväll hade jag ångest utav bara helvete och även min axel värkte. Inte heller fick jag någon Alvedon igår kväll när jag bad om det... Vid 22-tiden fick jag en Imovane 5 mg så jag till slut somnade. Vaknade vid 00-tiden och kunde absolut inte somna om. Låg i två timmar och tänkte jobbiga tankar innan jag bad sköterskan om en ångestdämpande tablett. Den fick mig i alla fall att somna för jag vaknade när en skötare kom in i mitt rum kl 07:30 och ville ta blodtryck och puls. Jävla skitliv 😢