Mörkret är min bästa vän!
Nej, jag mår inte bra just nu. Det är för mycket som händer och jag blir inträngd i ett hörn. Fy fan för denna ångest 😢 Jag ställde mig och diskade upp det som fanns i köket och sedan tog jag båda soppåsar och gick ut med dom. Min lurviga och finaste Patrik följde med. Sedan tog vi tillsammans en liten kort promenad i mörkret. Skönt att det var såpass mörkt så man kunde låta tårarna rinna. Jag undrar hur Gud kan skapa människor utan hjärna och som skadar andra. Jävla skit helvete!