Sitter ensam i köket och skriver med Jasmin. Hon är en helt fantastisk tjejkompis som stöttar mig i svåra tider. Jag är så glad att just hon finns i mitt liv. Hon är min medicin mot allting. Jag har ganska mycket ångest just nu. Jag vill bara att någon ska hålla och mig och jag kan få gråta ut 😢 Även om jag kämpar i livet så blir allting så jävla fel. Det är så det känns i alla fall... Väljer jag att gå den vänstra vägen, så är det tydligen den högra vägen jag borde gå. Alltid är det något problem som dyker upp när man minst anar det. Fuck säger jag bara. Fuck, fuck, fuck!