Idag var jag åter igen på sjukhuset för ADHD-utredningen. Fick reda på alla testresultat som jag gjort under tre gånger hos psykologen. Självklart var jag nervös... Enligt henne har jag mycket bra bildminne, vilket jag redan visste. Jag var överintelligent på ett test som hade med bilder att göra. Så där ser ni som inte tror på mig, JAG ÄR SMART! 😉 Jag var mindre bra på att läsa en text och sedan återberätta. Det kom inte heller som en chock för mig. Testet där hon kollade mitt minne var också helt okej, det låg i genomsnittet. Sedan fanns det ett test där jag skulle fylla i "stämmer" eller "stämmer ej". Det kallades för sjukhustestet och där får man fram staplar i olika kategorier. Jag var skeptisk till just detta testet, men det stämde som fan. Jag hade en hög stapel på ångest och stress. Det är sjukt läskigt!

På varje test kunde psykologen se att jag hade full fokus i början, men sedan fladdrade mina tankar i väg på annat håll. Jag höll helt och håller med henne, det är precis så det är, alltid. Och det är inte alls roligt att leva med sådana koncentrationsproblem.

Nästa vecka ska jag på sista besöket, dvs då jag får min diagnos/diagnoser. Det står mellan ADHD och Borderline, eller om det är både och. Jag skiter i vad jag får, huvudsaken är att jag får rädd behandling så jag någon gång kan få må bra. Även om jag har kämpat mycket senaste tiden så mår jag inte bra. Egentligen är jag ju en go och glad tjej, men någonting i mig gömmer det för andra. Ni kommer givetvis att få reda på vad för diagnos/diagnoser jag får 😊