Trauma och ambulans ( )
Hem Om mig Kontakt

Trauma och ambulans

Kom hem vid 03-tiden i natt från sjukhuset. Har ju haft ryggsmärtor sedan 11/2 då bråket mellan mig och Leo var. Även mina ben och fötter har somnat till och från samt jag har tappat en del känsel. Nu har det bara blivit värre dom senaste veckorna och i torsdags och fredags kunde jag knappt sitta, stå eller ligga. Ryggen låste sig, knäckte och högg. Även nacken har gjort ont. Jag har ätit smärtstillande tabletter som Alvedon, Ipren och Antidol (polska Kodein-tabletter). Inget hjälpte tyckte jag.. Antidol tog bort en aning av smärtan, men inte så som det kunde göra.

Men vad var fel i ryggen? För mig var det viktigt att reda ut detta. Ju mer jag väntade desto mer ökade smärtan. Jag ringde 1177 men det var 57 före mig i kö och det orkade jag inte, så jag och älskling tog bussen ner till jourcentralen (även akutmottagning ligger i samma avdelning). Inga personer var typ där och jag kom in i så kallade triagen där en SSK kollade vad som hänt. Jag berättade att smärtan går upp i ryggraden och på höger sida mer, även i nacken är jag stel. Har kissat blod under dagen sa jag också. Tänkte jag bara skulle röntga, få något recept och åka hem. Men direkt la dom mig på en säng, körde in mig i ett undersökningsrum och direkt kom en annan SSK och berättade att dom kommer sätta en nackkrage på mig och stabilisera min rygg. Jag skulle även få operationsnålar i armarna, två stycken. Jag blev livrädd! Sen kom det massa människor runt mig och började ordna med ställningen jag skulle ha på mig. Fatta att jag blev rädd, bara för jag hade ont i ryggen?

Den första SSK kom in igen och sa jag ska åka ambulans till ett annat sjukhus för de har mer utrustning för mitt fall. Nu blev jag mer orolig.. Direkt kom två män in i rummet från ambulansen och lugnade mig vad som skulle hända. Samtidigt som de satte fast mig ännu hårdare i den ställningen fixade två USK två kanyler i mig och det gick hur bra som helst, även om jag skrek för det gjorde ont med så tjocka nålar.

Jag fick ligga i en speciell bår och de rullade mig till ambulansen och älskling följde med i framsätet. Direkt började ambulansvårdaren som satt i bak med mig spruta in morfin och det var inte en gång utan säkert 4-5 gången innan vi var på nästa sjukhus. Jag kände inte jättestor skillnad, men det gjorde att jag slappnade av i ryggen. Hamnade på något som heter trauma och det betyder att det är kirurger, läkare och andra som bedömer en svår skada. De filmade även mig. Det teamet tänkte typ klippa upp mina kläder. Men de försökte få av mig de ändå och det gick bra. Varför hamnade jag där med tanke på jag bara hade ont i ryggen?
 
Var runt åtta personal på mig som kände och klämde och fingrar i rumpan fick jag också. Usch! Hela tiden var dom trevliga och snälla. De lugnade mig för jag fick ärligt panik av ställningen och alla människor runt omkring mig. Jag hade ont på ställen jag inte trodde?! En personal sa något i stil med "öppna bröstkorgen" och då trodde jag de skulle operera mig. Men så var inte fallet som tur var...
 
Åkte efter en stund till ett rum på akutmottagningen där en SSK tog blodprover på mig och jag fick mer smärtstillande i kanylen, fast denna gång Ketogan. Hjälpte två-fem minuter, sen släppte det. Fick två-tre gånger mer detta preparat. Och det som inte fick hända i en sådan här situation; jag behövde kissa, dålig tajming när jag inte får röra på mig. En USK hämtade ett bäcken och de var fyra stycken för att lägga under det. Men jag har svårt att kissa på ett sådant sätt och det gjorde för ont. Så de fick tappa mig genom att använda en kateter. Ja, ut kom kisset i alla fall.

Åkte på skiktröntgen efter detta och fick massa smärtstillande där och något annat i kanylerna. Hade fortfarande på mig ställningen, fast nu hårdare. Åkte tillbaka till rummet och då började kragen göra så ont att tårarna kom. Kramperna i benen gjorde också mycket ont samt ryggen. Men jag mådde för illa för att jag skulle få mer smärtstillande i kanylen så fick en Tramadol plus två Alvedon i tablettformer då de tog av kragen plus ställningen. Jag gick över till en riktig säng ihop med två SSK. Väntade en stund på läkaren som kom med positivt svar att det inte var något brutet, men jag måste ta det lugnt ett tag fast gå korta promenader. Han skrev ut extra starka Alvedon som jag ska ta och fick med mig extra starka morfin-tabletter att ta vid behov. Om smärtorna fortsätter kan en sjukgymnast eller kiropraktor vara ett alternativ. Egentligen ville läkaren att jag skulle stanna med tanke på att jag behövde kissa normalt, men jag ville bara hem.
 
All personal under kvällen och natten var otroligt trevliga mot mig. Ingen snäste åt mig, gjorde mig illa eller struntade i vad jag sa. Alla lyssnade på mig, tog hand om mig på bästa sätt och gjorde att jag kände mig trygg. Har sjukvården i Sverige blivit bra på en vecka?



  • Kategorier

    Arkiv

    Senaste inlägg