Ni kan nog aldrig gissat vad jag har gjort idag? Eller så kanske ni kan det? I vilket fall som helst så har jag varit på en 2-timmarstur med Flisan. Och vi red utanför staketet. Red ut tillsammans med två andra tjejer i stallet, så jag red alltså inte ut själv. Vi red på grusvägar, på stigar & på icke-stigar. Vi skuttade över ett litet dike & hoppade över ett större. Flisan höll sig lugn, vilket var väldigt konstigt. Hon brukar alltid annars galoppera på stället & fjanta sig. Men idag var hon en underbar häst som man kunde slappna av på. Jag kunde till & med njuta av uteritten. Och det gjorde jag från början till slut.

Efter att jag hoppade med Flisan i ridhuset i söndags så har allt gått så himla bra. Jag tänker inte så mycket på min mjälte längre, utan kör på. Jag red till exempel barbacka på Flisan igår. Det gjorde jag ju i & för sig på Grällsta med. Då red jag ju i full galopp ute i skogen. Men Flisan är Flisan & hon är en mycket speciell dam. Så nu kan jag säga att jag har kommit tillbaka på hästryggen snabbare än någonsin. Många runt omkring mig förstår inte hur jag kan sitta på en häst igen. Men det kan jag & jag älskar det!