Mys med min fina vän 😘

Powered by ADHD
Nej, jag mår inte bra just nu. Det är för mycket som händer och jag blir inträngd i ett hörn. Fy fan för denna ångest 😢 Jag ställde mig och diskade upp det som fanns i köket och sedan tog jag båda soppåsar och gick ut med dom. Min lurviga och finaste Patrik följde med. Sedan tog vi tillsammans en liten kort promenad i mörkret. Skönt att det var såpass mörkt så man kunde låta tårarna rinna. Jag undrar hur Gud kan skapa människor utan hjärna och som skadar andra. Jävla skit helvete!
Då blev jag åter igen ensam hemma och det är ju inte så speciellt trevligt när det är helg. Jag börjar dock bli van 😞 Får göra det bästa av situationen; kolla på 112 - aina, dela på en grillad kyckling ihop med katterna och äta annat gott. Har fortfarande ingen aptit, men jag kämpar på så gott det bara går. Jag är en stark kvinna, jag gråter inte för någon som inte gråter för mig 👊🏻
Godmorgon!
När man inte har något bättre för sig så kan man ju lika gärna fixa i ordning sig själv. Man mår ju bättre psykiskt om man har ett snyggt yttre 😊 Förut tog jag ett långt bad i jacuzzin, försökte koppla av även om det inte var det lättaste. Passade på att raka benen och sedan tvätta håret. Smörjade in hela kroppen med en kräm från Polen som är helt klart min favorit just nu 😊 Nu sitter jag och fixar i ordning mina naglar. Förr i tiden växte mina naglar hur långsamt som helst, men nu för tiden är det rena raketfarten. Tänk ändå om mitt hår kunde växa lika snabbt 😅 Ska även försöka orka att måla mina naglar också, var ju ett bra tag sedan jag hade någon färg på. Man känner alltid sig fräschare med nagellack 😉
Mina tankar går just nu tillbaka till sommaren och då tiden var helt perfekt. Jag kände mig dagligen sedd och älskad. Det var en sådan underbar känsla att vara glad och lycklig. Aldrig kände jag mig ensam. Jag hade alltid någon att prata med och jag fick alltid en kram då jag behövde det. De nätter jag hade mina panikattacker visste jag vem jag kunde ringa. Jag hade alltid något att se fram emot. Vad har jag nu? Mina dagar går långsamt framåt utan några förväntningar. Jag känner samtidigt att jag står still i livet. Vilken väg ska jag gå? Vilken är rätt? Det gör så jävla ont inom mig. Jag vill inte tänka såhär, jag vill att allt är bra och flyter på. Men givetvis finns det alltid problem i mitt liv. Är det så svårt att älska någon?
Jag passade på att ta tag i köket och fixa i ordning det mesta där. Visste ju knappt vad jag har för saker då allting låg huller om buller i skåpen. Men nu är i princip allting i ordning och jag vet vad jag har för saker. Nu är jag redo för matlagning och kan känna glädje när jag är i köket 😁
Imorgon gäller det, klart jag är nervös. Även om jag har alla papper och information om vad som hänt på arbetsplatsen och på min privata tid. Det är inte okej att bli både kränkt och dåligt behandlad på sitt arbete. Jag hoppas att jag kommer bli positivt överraskad imorgon, men tyvärr tror jag knappast detta. Håll tummarna för mig 😘
Hade en jättestor hög med smutsig tvätt som behövdes tvätta. Samtidigt låg det en lika stor hög inne i min garderob med ren tvätt som behövdes vika. Så det var bara för mig att ordna allting och nu är allt rent på sin plats och två maskiner körda och redo för att hängas upp på torkställningen. Hemmafru Malina i farten 😉
Äntligen har jag skrivit klart det långa mejlet till Kommunal och skickat i väg det. Tjoho 😁 Det har varit otroligt psykiskt påfrestande att skriva och därför har det tagit så lång tid. Samtidigt ville jag ju ha med så mycket detaljer som möjligt och att allting blir rätt och inte överdrivet. Har möte nu på torsdag igen med Kommunal, fast då ska även chefen vara med. Jag kan ju helt ärligt säga att jag är sjukt stressad över detta mötet!
Dzień dobry!
För min del har det varit en otroligt långtråkig helg. Jag har knappt varit utanför husets väggar 😞 Såhär är jag inte van att helgerna är. Men min finaste polski kom ikväll till mig och sover här i natt. Så det blev i alla fall bra till slut ❤️
Lille Patrik är sjuk och mitt hjärta gör så ont pga detta. Han försöker att kräkas, men det kommer ingenting. Ibland låter det som om han inte kan andas, men jag kollade luftvägarna och dom är fria. Ingenting finns heller i halsen. Stackarn 😢
Jag heter Malina och är 26 år. Jag har diagnoserna ADHD och Borderline. I mitt liv handlar det om att ha roligt och uppleva så mycket som möjligt. Jag är nu gravid med första barnet. Följ mina dagar här i bloggen.
Kontakt: malekova@hotmail.com
ALL KOPIERING AV BILDER POLISANMÄLS!