Min tro är stark.
Var i kyrkan också med Wozi och Nina förut. Vi satt en stund och bara kände samspelet mellan Gud och ens egen själ. Jag blev nästan lite rädd för det ekar så mycket i kyrkan och de stod folk och pratade längst fram (vi satt längst bak). Trodde några sekunder att Gud pratade till mig, det lät nästan så. Men det var en bra känsla, det gav mig kraft.

Om man vill ha något så ska man kämpa för sitt liv för att få det. Man ska aldrig ge upp och det är sant. Det finns inga fula människor, bara dåliga ögon. Ingenting är omöjligt!
